30/1-2009
Jag saknar dig !
30/1-2009
Jag har svårt att tro att det kommer hålla i sig, men jag hoppas mer än allt annat att det ska börja bli en vändning.
En graviditet ska vara bland den bästa tiden i ens liv och man ska bara njuta av den, men i mitt fal har jag sat mig själv åt sidan och gjort allt för tomas. Och nu är det slut med de, nu måste jag tatag i mig själv och komma på benen själv för att klara av att ta hand om mitt barn och njuta av den lilla tid som är kvar. vem vet det kanske är det ända barn jag kommer få och då gäller det att verkligen ta vara på tiden.
Men jag hoppas verkligen att jag kommer få flera barn, vill ju kunna ge mitt barn syskon också, vet ju hur mycket min syster betyder för mig.
Mn merker stor skilnad nu dag till dag hur magen förändras, den sjunger mer och mer och blir ändå störe, det är ju nu den sista tiden dom läger på sig vikt.. och mycket sparkandes är det också. jag har en kännsla av att det kommer gå över tiden, och då hoppas jag på att den kan komma den 14 februari på självaste alla hjärtans dag :)
Siter och funderar över vad jag vill ha när jag fyller år och det är inte det lättaste, vet tre saker jag vill ha, och nu siter jag och funderar på saker man kan behöva längre fram men jag kommer inte på nåt riktigt bra jusst nu, men det kommer nog. Måste ta och bestäma en dag som jag ska bli grattad också, ska ju till sjukhuset för min första spruta inför forskningen samma dag jag fyller, men jag ska föröska fixa en tidig tid så kan det ju funka enså :) Hoppas sprutorna inte kommer göra allt för ont, man får dom tydligen i magen i en veckas tid.
Nej nu ska jag försöka göra nåt vetit och försöka komma på nåt man kan göra i kväll, hoppas det kan bli dax för färgning idag. Har en del alterna tiv vad jag ska göra, klurigt att bestäma villket jag ska göra bara.. Det återstår och ser vad det blir :)
jag är lika paf idag som i går över hur mitt lilla barn är så nära mig men ändå så längt bort, närmare än vi är nu går inte att vara varandra. Det är verkligen svårt att ta in att mitt barn ligger i magen och snart kommer vara här ute hos mig och ligga i min famn. inte klokt på hur ens liv förändras, aldrig hade jag väll trot att jag skulle bli mamma vid 18 års ålder, men jag är så fruktansvärt glad över att det är som det är nu, känns faktist hjävligt bra att bli mamma. det är en sån lycka nånting som bara är mitt och som alltid kommer att vara med mig en lång tid framöver. och det bästa av allt vi kommer kunna leva ett långt liv med varandra och eftersom att jag är så ung så kommer jag orka leka och hitta på saker med mitt barn. all kärlek till mitt älskade barn.. <3 Det kommer bli bra hur det än blir med allt, jusst nu är det rätt tung men med tiden så kommer det bli bra, det löser sig altid på ett eller annat set med tiden som går. Har jag tagit mig så här långt i genom allt jag har behöft stot ut med så kommer jag klara resten. bara de att om tomas och jag inte lever med varandra blir det svårare och kämpigare för mig med de mesta. Hoppas vi har ett liv med varandra framöver och att de kan bli bra mellan oss. men nu tänker jag i förstataget fokusera på vårt barn och förbereda mig på att bli mamma..
Big Rob - Kära mamma
En väldigt bra låt om jag får säga mitt!
29/1-2009
Ja nu siter man här i gen framför dumburken. Har iaf vart i väg en stund, var hem till Malin och Tomas :) Sen vidare till Adde och Jessica :) Där börja vi kolla på nåt program, men väldigt dåliga bilkörare och man undrar vad vissa människor fåt sit körkort i från, och en del var att dom inte såg nåt när dom körde och att dom hade med sig en som väglede dom igenom en bana. Och när vi väll skulle hem ville Tomas tästa på det här, och det var roligt må jag säga er!
Jag fick ett jätte finnt halsband av Malin och Tomas idag, dom ville muntar upp mig med en liten present. Det ligger fortfarande kvar hos dom så när jag har hämtat de så ska jag lägga upp ett kort på det. Det var verkligen min stil :) Tack för de säger jag iaf :)
Har börja fåt lite små ont i ryggen i gen, ajaj! i dag har jag faktist ätit bra med mat hela dagen och jag är stolt över mig själv, och när jag äter bra med mat merker jag även att det är en annan liten grej som blir piggare och får en massa enerski, mitt lilla barn rör sig mycket mera dom dagar jag äter bra med mat. Det är jobbigt i mellan åt, den liger och vrider och vänder på sig och sparkar stenhårt mot revbenen.
Dom ringde även från förlossnings avdelningen idag, för jag har anmält mig till att vara med i en forskning. Det innebär att jag varge dag ska åka till sjukhuset i en veckas tid och få en spruta i magen och det ska vara nåt som underlättar en förlossning att den inte alls blir lika långvarig som en vanlig. Och det var ett prblem att jag inte var 18, men jag ska dit dagen innan jag fyller och sen börja med spruterna samma dag som jag fyller 18 år. Så det ska bli spenande och se om det funkar för mig. Lite drygt att man ska dit varge dag, men de är värt de om det funkar.
Usch jag är så arg jusst nu, fick precis veta att en vänns kille vart otrogen med hans tjejs bästa kompis. och dom båda och ljugit henne rätt upp i ansikte en längre tid.. och det idiot killarna inte fattar är att dom inte bara sårar oss tjeje ni killar som gör så här sårar även ert lilla barn. efter att den här killen stuckit. så bröt så klart hon ihopp och lika så deras lilla tjej, hon blev mycket orolig och förstog ju inte alls vad som hände. mamma är ledsen och pappa stack. åå jag blir så iriterad på er killar som beter er så här mot oss tjejer.. och det verkar vara vanlig bland unga killar som ska eller har precis blivit pappa att gå och va otrogna. Fy fan för er och fyfan för er tjejer som ställer upp på att vara otrogna med killen. man har aldrig ihopp det med en kille som har tjej, det är en regel. och varför äns vara otrogen. vill man göra slut gör man det och reder ut allting och man ger inte tjejer förfalsa förhoppningar. man bestämer sig för en sak sen är det så och ni får ta konsekvenserna av det. För det är ni som sticker.. Vi tjejer klarar ju av att vara er trogna så varför ska inte ni killar kunna vara det för ? Åå jag blir verkligen så jävla förbanad på tanken att splitra en familj. Det gör så jävla ont att bli lämnad och sen tanken på att sit barn ska få ha splitrade föräldrar gör ännu ondare. För det är fan inte lätt att ha sina föräldrar på olika håll. Och första tiden så är ju barnet beroende av sin mamma och pappan kan då inte ha sit barn, och vem vill umsås med sin patner som vart otrogen, så går det ju inte vara snäll och låta dom komma och vara med sit barn äns. för man blir bara så jävla ledsen och arg. väx upp och bete er nån gån förfan. och behandla alla med respekt. ingen ska behöva bli sviken och lurad när det handlar om kännsler. ärlighet säger jag. det kommer man längst på.. okej om man blir lämnad men det är inte okej om killen direkt sticker till en ny, man gör inte så . och vad är det för stil att skafa barn och sen ticka. jag tycker att man faktist får ta sit ansvar och göra det bästa av det. man kan inte bete sig som när man var 14 och kunde byta tjej hur man ville. väljer man att skafa barn får man stå fast vid det och leva de liv man lever.
man kan inte bara göra som man vill när man har valt att skafa barn.
nej nu är jag upprörd och ska nog gå och göra nåt annat och komma på andra tankar..
Ska nog lägga mig i sängen och myssa med magen och njuta av dom hårda sparkarna. för snart finns inte magen kvar och det kommer nog dröja nåra år tills att det kommer fler barn.. så man ska väll njuta så länge det är som med allt annan. man ska passa på att njuta medans man väll har de.
Ha det så bra got folk!
29/1-2009
Efter de så begav jag mig iaf ner mot stan, inte det lättaste är väldigt jobbigt att gå längre sträker, men jag hade inte bråtom så det fick ta sin lilla tid. Bätre att röra på sig det brukar ju ofta kunna säta i gång verkarna tidigare. Hita en del sakaer på stan känne att jag var värd att una mig själv idag. Hita iaf en amningströja som jag länge letat efter. Sen blev det även lunch med moste och kusin, trevligt trevligt :) Sen fortsate jag strosa runt på stan, ganska skönt att gå själv i bland och tänka på allt möjligt. Och nu siter jag här framför dumburken och funderar vad jag ska göra resten av kvällen. Kanske blir det att färga håret idag ist, eftersom att vi inte han det sist när vi tänkt det... Det återstår och ser vad som händer helt änkelt..
Är helt slut av dena dag, det tar verkligen på krafterna att gå mycket, känner mig helt död jusst nu. Så det blir nog en villostund för min del.
Har haft en vild liten bebis idag, vart vaken istortsät hela dagen faktist, det var länge sen..
Älskar dig mitt hjärta <3
28/1-2009
1 vecka kvar tills jag fyller 18 :P Och det skulle inte förvåna mig ett dug om den lilla vill komma ut den dagen. Det hopas jag verkligen inte at den gör, alla vill väll ha en egen födelsedag. Inte samma som sin mamma iaf.
Men hur det än är så kommer den vara här om nån vecka iaf, och jag hoppas att den kommer villken dag som hälst nu :D Tycker den långa väntan kan få vara över nu <3
Det går verkligen inte att föreställa sig att vårt aldelses egna barn befinner
sig i min mage, det är verkligen svårt att förstå.
Det är verkligen coolt hur ett barn blir till
igentligen och att man går och bär på det i 9 månader.
och lever där inne och växer och utveklas.
Älskar dig iaf väldigt mycket redan <3
Det börjar bli pirrigare och pirrigare för varge dag som går, mot förlossningen.
men vet ju inte villken smärta som väntar men att det är en väldigt stor smerta
man ska ta sig i genom.
Jag hoppas att allt kommer gå bra och att det kommer gå fort.
Och att både och jag barnet ska må bra efteråt.
Hoppas iniligen att mitt barn ska vara friskt och må bra.
Siter jusst för tillfället och lyssnar på musik och skriver här,
och jag har ju lyssnat väldigt mycket på musik på sistonde,
och man merker att barnet reagerar på olika låtar.
Känner ju igen vissa mer än andra. Så det ska bli spänande
Om den gör det här ute i verkligheten också. men det tror jag nog.
Jag har tagit för vana att sjunga barn låtar, för den lilla också ca 1 gång om
dagen så jag hoppas den ska känna sig tryg med vissa låtar sen också.
Jag längtar så tills du är här, då sliper man ensamheten som är nu, du kommer
alltid att finnas hos mig och jag kommer ha nån att verkligen ta hand om.
Så jag försöker villa upp mig för varge dag nu dels för att få kraft till förlossningen
och för att jag ska ha en massa krafter att ta hand om dig när du kommer också.. <3
27/1-2009
Såren läker bit för bit, så jag tar tag o orkar!"
Allting händer för en anledning.
Jag håll ut, och är stark.
För jag vet att dagen kommer då jag bli lycklig.
26/1-2009
jag förstår inte att du bara kan skita i allt och mig främst, jag är tjejen som bär och tar hand om dit barn och kommer vara mamman till tid barn. borde man inte bry sig och ta hand om en sån människa och verkligen hjälpas åt och finnas. nej jag skiter i er och drar till mitt ex och hennes familj och bor med dom, jag skiter i allt jag hade. jag skiter i dig för mitt barn är inte här än, är det verkligen sunt att resonera så? och du tror du har mage att bara kliva in och bestäma hur mycket du ska få ha barnet sen. nejnej det funkar inte så. jag har tagit hand om de här barnet i 9 månader och tänker inte släpa taget om de i första taget. jag har funits för mitt barn och det är jag som köppt och fixat alla barnets saker. och mitt barn ska inte fara och flaka mellan olika ställen ska ha en fast och trygg plats! du snackar så mycket men gör inte ett skit! det ska låta så bra och alla tror att du bryr dig men saningen kommer ju som sakt fram. jag är faktist så himmla besviken på dig, för den här killen var det inte jag valde att skafa barn med. jag har accepterat dit nya jag efter olyckan, men dit betende nu är inte alls skyst. jag förstår inte du har själv sakt att dit barn inte ska få ha det som du har haft det, det är ju inte långt i från. som bara det när jag är hos dig vem har sutit och rökt precis brevid mig inomhus, hur stort ansvar tar man bara där, vet inte hur många gånger jag ska förklara att det är skadligt för barnet. eftersom att du inte kan sluta med det nu vad är det då som säger att du gör det när du har ett barn i närheten. det är bara en liten sak av allting.
jag håller på att bli dum i huvet av allting som händer och sker, de kan jag erkänna jag klarar inte det här själv och funderar stark på att ta hjälp. snart 18 år och mamma och desutom ensamstående mamma med en pappa till barnet som beter sig som han gör, jag orkar verkligen inte mer snart. jag kan erkänna redan nu att jag håller på att gå i tusen bitar.
26/1-2009
Du springer aldrig ifatt när jag väl är där
Jag vill inte tänka framåt, men e livrädd att fastna här
Nu kan det va försent, att säga som det är
Jag testar nya vägar som aldrig tycks ta slut
Och jag har försökt att fånga den andra men har aldrig nåt ut
Jag vill ha en sista chans, så jag säger rakt ut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vet att det är svårt över telefon
När jag va dig nära, ville du därifrån
Jag vet att du har tänkt
Men berätta hur du mår
Jag försöker träffa andra men det är inte så lätt
Jag har försökt att tänka bort dig på alla sätt
Det är dags att lägga på
Men att stanna känns så rätt
Och jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut .
25/1-2009
Idag har jag inte kommit ur sängen, har istort sätt bara leggat där och funderat över allt men jag kommer ingen vart, för jag förstår verkligen inte hur man kan komma på nu att du inte vill ha mig. Tycker det är lite sent påtänkt. Och inte nog med att du gör slut du brur dig ju inte ett skit i hur det är med mig eller hur barnet mår, för hade du det hade du åtminstonde pratat ut om saker och ställt upp och iaf ha kontakt och fråga hur dagen har vart för mig eftersom att det är så pass nära förlossningen. Nej jag årkar verkligen inte med allt för tillfelet det är förjävligt allting. Nu vill jag bara försvina för ett tag, önskar man kunde fly från verkligheten ett tag.. Det är totalt stopp i huvet på mig, hur man kan göra slut nu när vi vallt att skafa barn, det är ju en sån stor grej i sit liv. och man skafar väll inte bara barn med nån. inte jag iaf. jag hade hoppas på ett långt liv med dig och lillen.. :'( fyfan för allt.
Malin kom och drog upp mig i sängen för Jessica fyllde nämligen 20 år idag.. Så jag palla mig in i duschen och sen begav vi oss hem till henne och adde, fickade lite gran. Sen åkte vi in till stan och åt på resturang. Det var trevligt men jag kände mig inte så sosial för det är som sakt aldeles för mycket i skalen jusst nu. men jag trivs i ert sälskap ska ni veta.
25/1-2009
Försök inte göma dig för värkligheten hinner ifatt!
25/1-2009
Det är inte klokt hur man ser ut för tillfälet, så jävla sliten känner mig som en gamalkäring som verkligen levt livet, nu länktar jag tills mitt barn har kommit att de kan bli en förändring i mitt liv. och jag kan börja få tillbaka min kropp och att jag förhoppnings viss ska börja må bätre. för så här går det inte att gå och se ut hela livet.
och de jag hoppas på mest av allt, är att när jag slutar amma att jag ska få mindre bröst. man ser ju inte riktigt klock ut jusst nu men dom där jätte stora grejerna som nu finns. storlek 75F är det klokt de. det är för tock förstora, skäms ögnen ur mig..
pg tycker det var väldigt roligt att man kunde ställa saker på magen och var
derför tvungen att testa med en öl!
Var med mina gamla vänner som jag inte vart med på ett bra tag sen, det var mycket trevligt,
sen vidare hem till jennys som hade fest, det var helt okej. Sen bar det av hemmot, och vad händer då
jo jag siter sj'lv och alla känslor och tänkar väller över mig och jag deppar i hopp och ser inge positift
inånting. jag förstår inte hur du kan göra så här mot mig, eller hur man bara kan tänka på de som är här och nu.
var det inte det här du ville hade du kunnat kommit på det för länge sen. nu finns det ingenåtervändå..
25/1-2009
Och de versta av allt när vuxna människor går in och försöker dra personer i från varandra. Kan inte bara var och en försöka skötta sit..
Och sen har vi då dom här killarna/tjejerna som medvetet sårar sina tjejer/killar och går och är otrogna eller flörtar bakom ryggen på sin tjej/kille.
Det är förjävligt hur folk har mage att bete sig och såra en människa så djupt.. Det finns inge väre än när en människa leker med en annans kännslor, det sårar och gör så jävla ont.
fyfan!
25/1-2009
Jag hoppas den här smärtan försvinner snart, för det gör verkligen ont och inte nog med den här verken börjar jag nu känna av samandragningar också, det är inte skönt alltså. usch att bara tjejen får gå igenom all smärta, tycker killarna borde se upp till den som bär sit barn och verkligen peppa henne. för det är inte lätt alla gånger. Men jag jessica pettersson ska tydligen behöva klara av det här själv.. inte alltid man har sina vänner runt sig och man vill ju inte heller tjata ut dom om allt. men kl är jusst nu 03.10 och då ligger som sakt alla och sover, de är dom stunderna man önskar att man hade haft en patner som kunde stöta en..
25/1-2009
Jag kan bara inte ta in hur man kan lämna sin höggravida tjej som går och bär på ens barn som snart är här och hur man kan villja splitra de man börjat bygga upp till en familj. När det trots allt finns nåra kännsler kvar! Jag tycker det är så fruktansvärt tragist och det gör ont i hela mig när jag tänker på att mitt lilla barn får föräldrar på varsit hål. För det är fan inte lätt för verkenbarnet eller oss. När jag själv tänker på hur jag har haft det gör det bara så ont. För ett sånt här liv ville jag verkligen inte ge mitt barn . jag villle ge mitt barn en uppväxt med båda sina föräldrar.
Och som sakt är man inte tillsammans heller så är det så mycket strul med saker som har med barnet att göra och saker som ska fixas hit och dit. men frågan är om du inser vad du get dig in på. du verkar tro att det unfgeför är att ta hand om ett barn som du tar hand om dina bilar. Men det är inte riktigt så. Det är ett heltids jobb att ta hand om ett barn och det handlar om en levande människa man ska uppfosta och ta hand om..
Jag har kämpat så länge för oss och vet inte alls vad jag ska göra längre. Det gör bara så ont i mig och jag vil bara försvinna jusst nu från allt. men det går ju tuvär inte att fly från allting heller. jag måste va stark och fokusera på vad som ska hända här näst förlossningen och sen att jag kommer va mamma och ska göra allt jag kan för att mitt barn ska ha det bra och trykt. kan inte hålla på och tveka på saker. nu måste jag fokusera på mitt barn och göra det bästa av hur allt är. det kommer nog va kämpiti början, men eftersom att jag vill mitt barns bästa så ger jag inte upp. livet går vidare så vare man vill eller inte vill. jag erkänner jag klarar inte det här själv, för det är verkligen skit jobbigt med allting jusst nu och jag mår inte alls bra kan jag erkänna. och jag är väldigt glad att det faktist finns nåra runt mig som verkligen ställer upp det uppskatas väldiggt mycket. men jag är nog väldigt dålig på att vissa det. men ni ger mig mycket nya krafter av att ´vissa att ni finns och ställer upp om de är nåt jag behöver hjälp med eller bara prata av mig lite.
det går bara man vill!
vissa stunder är bara så jobbiga att jag vill läga mig ner och gråta, men jag ger mig fan på att det kommer en tid snart när allt vänder och jusst derför får det vara jobbigt ett tag jag tilllåter mig själv att sörja de som är jobbigt jusst nu. jag har så himmla svårt att tillåta mig själv att ge upp för ett tag och va ledsen över de som är. men jag kan inte va stark jusst nu, för det versta som kunde hända här hänt.. :'(
jag ger upp för ett tag, för det här är fan inte lätt :'(
23/1-2009
Inte är det lätt han har sårat mig så mycket och behandlat mig som skit på sista tiden. Men jag har bortset de mästa som hänt mellan han och mig jusst nu för att fukusera på vårt barn. Jag tycker iaf att jag är jävligt snäll som bjuder in han att bo med oss om han vill första tiden för att även han ska få en bra kontakt med vårt barn. Den människa som bara vågar nämna i gen att jag tänker på mig själv vet jag inte vad jag tar mig till med!
22/1-2009
Det är en stor tomhet i att inte få leva med sina föräldrar tillsammans. Trots att jag nu kan åka till pappa när jag vill och va där när jag käner för det, så ärt en enorma saknad i bland och man känner sig så liten och som att han säter mig åt sidan han lever med en ny familj och här lever jag med mamma. det går inte att beskriva hur ont det gör i bland faktist. Och jusst nu gör det ondas när det verkar som att mit eget barn ska få leva med föräldrar på varsit hål..
22/1-2009
Sonja Aldén- Du Får Inte.
Du får inte knacka på min dörr
om du inte är beredd och komma in
du får inte göra om mitt namn
och börja kalla mig för din.
Du får inte vandra på min väg
utan att visa mig ditt mål
och inte stjäla av min godhet
för att fylla upp ditt hål.
Och du får inte riva mina murar
som jag omsorgsfullt har byggt
om du inte skyddar mina drömmar
så att jag kan somna tryggt.
Och du får inte ha mig som en dröm
när jag vill va' din verklighet
du får inte säga att du hoppas
om du inte tror du vet.
Men du får ta den tid du behöver
för att förstå vad det är du vill
du får be en bön att tiden
du behöver räcker till.
Och du får samla dina tankar
så att två själar kan få ro
och så att allting som vi lovade
oss själva kan få gro
Och du får inte andas på min panna
inte få mig falla mer
om du inte sen kan stå för
all den oreda du ger.
Och du får inte röra vid mitt hjärta
som om allt var uppenbart
när jag önskar inget hellre,
Än att du gör allt emot mig snart
22/1-2009
och mitt liv har blivit annorluda jag ska nu bli mamma, jag kan inte leva ett liv som en vanlig tonåring, klart man kan men jag har förändras och växt lite som människa kan jag erkänna och har inte samma behov som dom flesta i min ålder. och mitt liv handlar om mamma rolen och om mitt blivande barn, käns som att vi inte har samma saker att prata om längre, mitt liv krätsar bara om barn jusst nu och att förbereda sig till at varaen bra mamma..
22/1-2009
SEn mäte vi magen och den växer på fint har en stor mage som ligger högt upp på kurvan, hoppas det är mycket fostervatten och en liten bebis :) Sen lyssna vi på hjärtljuden och det är alltid lika mysigt men idag var dom högre än vanligt och vad jag tror va de för att jag bröt i hopp en liten stund innan och att den lilla blev lite stresad. Stakarn, tycker så synd om den lilla vad den fåt vart med om, den är inte äns här men har under nestan hella graviditen vart lite orolig på grund av allt jag gåt i genom. Man merker verkligen att mitt humör påverkar hur den lilla har det. blir jag upprörd,ledsen eller sådad får man en väldigt livlig liten bebis och massa sammandragninga. Men jag ska göra allt för att min lilla skatt ska ha det bra när den är här.. Nu längtar jag fruktansvärt mycket tills när jag får möta min lilla skatt och tills vi får komma hem och förlossningen är över..
Trots allt de jobbiga som är jusst nu, så har jag underbara människor runt mig som gör mig så glad och lycklig och jag uppskatar er alla som jag har runt mig jusst nu, ni vet villka ni är. Och jag vet att jag klarar det här hur det än slutar, för mer er vid min sida blir ja stark och får en massa styrka..
21/1-2009
21/1-2009
Sat och kolla på lite kort och jag börja genast att faktist länkta tillbaka till London för en stund.. Men det får bli nya äventur när lillen är här :) Och hoppas på att jag kan slita mig från den för en kväll.. Måste ju även få una mig nånting rolig med kompisar, kan ju inte bara leva ett mamma liv.. jag är trots allt en 18 årig tjej också snart. Inte för att jag kommer ha så mycket tid över, för att vara mamma är ett heltids jobb och ett stort ansvar och man lämnar inte bort barn hur som helst. Dom ska ha en fast punkt med rutiner..
20/1-2009
Har van vallt att bli ungförälder ska man väll förfan ta ansvar för de val man gjort också.. man kan inte försöka leva samma liv som sina kompisar i sin egen ålder Klar man inte ska skita i sina kompisar klart man ska festa och umgås med dom men till en viss grad. Och man kan inte lägga pengar på sånt man gjort för. Nu gäller det att tänka längre fram också och spara och verkligen lägga pengar på rätt saker. Ska det vara så svårt att ta sit ansvar och bete sig som en människa som ska bli förälder? Jag förstår iaf inte vad du håller på med just nu. jag chems faktist över hur du beter dig jusst nu. var är den där smarta och snälla killen som tog ansvar för sina grejer förut? Jag vet at du bara kan om du vill.
Och jag förstår absolut inte hur man bara kan skita i grejer nu och sen tro att det bara är varsegod att gå in och ta bernet när det väll är här. Jag som kämpat och slitit i 9 månader, ska du bara tro att det är att gå in och ta mitt barn i från mig då som verkligen kämpat mig i genom det här själv.. aldrig i hela livet att jag släper mitt barn till en som inte äns vissar nå störe intrese nu. börja bry dig och bete dig som en sm ska bli pappa...
Har sån fruktansvärt illaska i mig för tillfelet, för det är helt sjuk hur en penson kan göra så här. jag är så besviken. man ska väll ändå va en familj när en lien kmmer till världen och finnas till för sit barn. för mig är det själv klart att man är tillsammans och att båda ska kuna finnas till för sit barn ständigt.. fyfan :'(
usch så mycket illska jag går och bär på, det här är inte bra måste bli en förändring innm kort. Men det är inte det lättaste när det är kännsler inblandtat och man vill det bästa. men jag kan inte stå ut med hur mycket som hälst, jag måste själv kunna känna att jag får ut nåt av det också och de får jag absolut inte nu.. jag kan inte bara ge och ge utn att få nåt tillbaka..
20/1-2009
sat precis och prata med en tjej på msn jag nyligen har börjar prata med, hon är ett år äldre än mig och hon var i 8 månaden när jag prat med hennes it för nåra dagar sen och nu när hon logga in berätta hon att hon fåt en liten flicka, förvånad blev jag för hon var ju bara i 8 månaden. men hon hade fåt navelsträngen runt halsen så det hade blivit akut tjejsarsnit. Men dom mår bara bra båda två. Blev så avensjuk när hon sa hur bra allt kändes och att hon aldrig hade vart lyckligare :) men det är ju inte långt kvar tills min lilla skatt är här också, får hoppas att den lilla också kommer må bra och allt går bra för oss också.. men det ska nog inte var nån fara får vi hoppas..
20/1-2009
http://www.abortnej.se/
19/1-2009
Har vart på förärldrarutbildning idag, det var helt okej och ganska intresant faktist har ärven vart på förlosningen och kollat, va lite pirrig inför att gå dit men det var ingen fara skönt att ha vart där nu, det var hur lugnt som hälst på förlossningen, man har nog kolla på förmycket film inte alls som det är som på film där är det ett himla pådrag hella tiden..
Har haft samandragningar sen jag gick och la mig i går och fyfan säger jag bara, har inte alls kunnat sova inatt och idag har jag bara lidigt av smärta i ryggen känns som mänsverk och en magen som späner sig och det gör inte ont bara nångon i bland jag tycker det mäst är en otäk kännsla så jag själv blir orolig av.. Så nu hoppas jag att förlossningen är nära och att det snart är dax att få ut den lilla för inte är det kul att känna sig så här. Gör ont i ryggen av att sita och magen spener om man ligger. När jag får samandragningen går den över hela magen och strålar ner mot underlivet. Så jag hoppas iniligen att det snart är dags för förlossning..
Går även in i vecka 37 idag också..
Du fortsätter att gå på kontroll varje eller varannan vecka. Barnets vikt och position kontrolleras vid varje MVC-besök. Den här veckan är en lämplig tid att gå på studiebesök på den förlossningsavdelning där du tänker föda. Nu är det vanligt att känna förvärkar. Livmodern blir hård i ungefär 30 sekunder och sedan slappnar den av. Dessa sammandragningar ska inte göra ont. Ofta stiger nu känslan av spänning och förväntan ju närmare förlossningen du kommer.
Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen. Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar.
Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallas råmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.
Nu kan det vara bra att börja planera BB-väskan, saker som är bra att ha med till BB. Det är alltid skönt att ha den färdigpackad så har man en mindre sak att oroa sig för när det är dags att åka in!
Så här trångt har den lilla det..
18/1-2009
Det är inte långt kvar nu tills den lilla kommer komma, merker att kroppen börjar förberaeda sig mer och mer allt mer samandragningar som sprider sig ut i ryggen också. Och för varge dag som går nu så känner man bebsisen mer och mer. Tjejerna verkar älska att ta på megen och vissa av dom fick känna foten på den i går, det är bara mysigt att så många uppskatar den. Tänkt sån glädje ett barn sprider :D Det behövs verkligen i mitt liv för tillfället, är så glad att jag jag sart ska få träffa den lilla och få se vad det är för en typ :)
16/1-2009
Och jag har ledsnat totalt på att vara gravid idag, fick inte sova så länge jag ville för min kära morfar kom och väkte mig och skulle kolla på vissa grejer i huset som det är nå fel på! Sen har dagen bara flytit på och det har var så fruktansvärt tråkig dag.. vägde mig i går och vägde nu 68.5 kg och jag är stolt jag har inte gåt upp så mycket i vikt, vägde vid inskrivning 58.5 kg. men dom där kilona känns, det börjar bli väldigt tungt framot och man går ju som jag vet inte vad, har inte den finnaste hålningen längre, men så är det att vara höggravid och jag har fåt svårt att böja mig och tex ta på mig strumperna. Och dom här jävla samandragningarna tycker jag inte om och det versta är att dom blir bara väre och väre och jag kan tänka mig villken jävla smärta det kommer vara när det är dax och rygvärken är inte rolig heller. Och jag är helt öm på enasidan vi revbenen, ajaj. Inte skönt alls kan jag säga er. Siter här och funderar på kursen som är på måndag jag börjar bli lite pirig inför den, ska även få åka upp till förlosningsavdelningen och kolla också, spänande. har en helden tankar som börjar komma.. men jag ser även stort fram i mot självaste dagen när det är dax, det ska bli så spänande att träfa sit egna barn som man själv har skapat och få se hur de ser ut :D
16/1-2009
Kärlek <3
14/1-2009
Jag håller på at bli galen går bar runt för den onda smärtan av hur livet ser ut börjar tränga fram innom mig nu mot kvällningen, har hållt alla känsler borta över dagen, har haft lite annat att tänka på, men nu är det kväll mörkt och duster ch ingenting att göra och då kommer tankarna, så nu ska jag lätta alla tankar som befiner sig i huvudet och försöka bli av med nåra av dom....
Hur kan allt bli så fel? Hur kan allt ha blivit som det har blivit nu? Jag förstår absolut ingenting längre av hur nån kan såra mig så här, för det gör verkligen ont och allt som hänt dom sista veckorna har verkligen tagit hårt på mig, utan att jag har velat inse det. Det har sänkt mig totalt faktist, och ju mer hur jag börjar inse vad som hänt, ju ondare gör det i mig. Du var kille jag vile dela min framtid med, men tydligen känner du inte lika för mig, och det gör ont och känns i hela mig. Den bild jag hade av hur jag ville leva, var tydligen inte lika för dig och det gör otroligt ont. För när vi har pratat om det så har du jämt hålt med mig och sakt att du känner lika, men så kan det inte ha vart..
Och allt du säger om att du inte kommer i håg vårat förhålande hur vi har haft det gör on och jag förstår inte helt det är verkligen kompliserat, i bland pratar du om saker och om oss saker sen vi var tillsammans. Men du säger att du inte kommer i håg nåt av de. Det är förvirande och en tung smära i mig. Jusst nu skriker kroppen aj det gör ont i hela mig av att ha det som det är med allt mellan oss jusst nu.. Lillen sparkar ätte mycket i kväll i gen och det beror mesta dels på alla tankar som finnsi mitt huvud och av att jag går runt och har ont i magen av alla smärta jag har. Jag vill inte leva själv som mamma, jag vill ha en hel familj :'( Men det blir tydligen aldrig som man har tänkt sig! :'(
Har börja fåt förfaskt ont i ryggen börjar bli så tungt, skulle va skönt att få masage, men tyvär är det ingen som vill ställa upp.. Idag hos barnmorskan sa hon till mig att jag måste börja tränna avslapning när jag har samandragningar, hälst med den personen som ska va med på förlosningen. men det går ju inte..
Allt såg bra ut ovh det är bra mysikt att höra sit barns hjärta slå..
14/1-2009
13/1-2009
Jag har sat mig självo och min kropp åt sida och på sistonde villket som betyder att jag även sat mig barn åt sidan. Men allt deta för att jag är så dum och inte kan vara hårt mot andra människor och har så svårt att säga i från, jag har v'rkligen gåt in för dig och försökt stöta dig och funnits till för dig och sat mig åt sidan själv. Jag har inte förståt att man inte kan göra så när man är gravid, då ska man verkligen tänka på att ta hand om sig själv och nu har dom bankat in det i skallen på mig att jag inte kan skita i mig själv för en person som sårar mig om och om igen. Jag måste tänka på mig själv och barnet så vi mår bra. Jag kan inte bara ge och ge utan att få nånting tillbaka. Jag måste vinna nåt på det också men i det här falet gör jag inte de. Det här är otroligt jobbigt för jag har så svårt att säta mig själv till prio ett. Kärleken är blin brukar man säga och så är det också! Men som sakt det måste få ett slut kan inte göra mer om jag inte får tillbaka nåt! Alla människor är värda att bli respekterade och älskade! Nu är det inte alls långt kvar till förlosningen och jag måste verkligen börja ta hand om mig själv så jag har kraft och ork till förlosningen! Och till att orka ta hand om mitt barn efteråt också!
Har haft en massa samandragningen på kvällen och en masa hårda sparkar mot revbenen som verkligen gjort ont så jag verkligen var tvungen att släpa det jag hålt på med och sat mig ner och tagit det lugnt, och smekt magen. då går dom över för en stunf! har vart så ledsen och sträsad och den lilla merker direkt det, att ha mycket samandragningar betyder att jag måste tänka på mig själv mer och varva ner. Så jag måste verkligen släppa vissa grejer och prioritera mig själv för att få krafter till lilen kommer. Jga kan inte låta dig såra mig mer för det är du som gör att jag bryter i hopp av alla falsa förhopningar du ger mig..
Jag älskar dig och du var bland det bästa som hänt mig och att få dela en familj med dig, var bland det bästa som hänt på lämge för mig! Men du bara sårar mig om och om igen, det går inte. jag är en tjej i mina bästa dagar och ska bli mamma och få ett underbart barn och vill ha en trygg familj. Men du ger mig ingenting av det, och jag kan inte bara stå här när det pasar dig. Jag vill ha en kille som älskar mig över allt annat och ska finnas till för mig och avguda mig. Jag avgudar dig och har aldrig tvivlat på våran kärleknångån, men det verkar du göra alltså vill du inte dela ett liv med mig, för isåna fall skulle du behandla mig med respekt. Det finns inte för mig att man kan välja att skafa barn och nu när jag är höggravid hålla på och prasla med dit ex. jag tycker det borde vara den finnaste tiden i ens liv att se sin tjej bära ens barn och kämpa sig i genom graviditeten, det tycker jag borde vara en underbar kännsla. men så tänker och känner tydligen inte du, och jag kan som sakt inte stå här och bli överkörd av att du håller på med nån annan gör du det, måste jag inse vad som är bäst och tänka på mig och barnet vad som är bäst för oss för att vi ska vara lyckliga och leva ett bra och lyckligt liv. Det gör otroligt ont. Men det verkar som att det är över med allt. Jag ger all min kärlek till dig, men får ingenting tillbaka :'( fan så här ville jag inte ha det!
en stolt blivande mamma, som verkligen länktar till sitt barn kommer..
Var hos min kära kusin som fylde hela 16 år idag, det var trevligt. Många som känner på magen och som är så förventans fulla och hoppas den lilla ska komma ut snart :) Vi sat och drömde om saker vi ska göra och ta med den lilla på, jag har underbara människor runt mig och som verkligen ställer upp. Jag tror den lilla kommer komma runt den 9 onde faktist kanska precis, för det känns att det trycker på bra och att den börjar fixera sig. och jag gör promenader och i trappan här hemma, det borde skynda på det också :P Ska även försöka ta mig i väg och sima med kusin min, skönt för ryggen och ändå rör man på sig och det betyder att det skyndar på.. Så det står inte på så är den lilla här snar, och det känns som att det är en lite Moa som kommer komma :D
Ska til barnmorskan i morgon på dagen och jag längtar att se vad hon säger om hur den lilla ligger och hoppas hon ska säga att den har fixerat sig, och gud vad jag plötsligt börja längta till att få lyssna på den lillas hjärta också, det är en underbart kännsla att höra hjärt ljudet av sit barn. Det blir så mycket verkligare då :) hade kusrs i måndags in bokat men blev inte av för jag måde inte alls bra då. och i morgon är det i gen men jag klarar inte av att gå dit, det har tagit på krafterna av allt som hänt i dag och klockan är mycket villket betyder att jag inte får nån sömn om jag ska på kurs i mogon som börjar kl 8. det blir att jag åker in på vanlig rutinkontrol som jag har bokat och hon sa att vi kunde gå igenom sånt som pratat om på kursen så istället. För jag måste värkligen börja tänka på mig själv och sova och villa och försöka börja äta i gen, för det gör jag inte alls bra nu. När jag mår psykist dåligt tappar jag matlusten helt. men mitt barn är i stor behov av mycket mat för att lada upp och få krafter til förlosningen för det är även jobbigt och påfrestande för den lilla också..
13/1-2009
Siter jusst nu och funderar på vad man ska hitta på idag att göra, kanske ta tag i att fixa lite med bebis sakerna som är kvar att göra, eftersom att jag blev helt slut sist, är ju en ny dag och nya tag i dag.. Ta tag i att verkligen försöka få det färdigt med bebiskläderna. Sen kanske syster och jag ska ta och käka pizza :) Och senare i kväll är det kalas dax och träffa hela tjocka släkten, trevlig, trevligt :D
Barnmorskan ringde precis, och förvirade jessica hade tydligen helt glömt bort att hon hade en tid där idag, så det kan vara i bland, så förvidar jag har blivit på sistonde och glömsk har jag aldrig någonsin vart, men det tyder på att jag är gravid. Dom flesta gravida kvinnorna är det såhär i slutet.. men det var bara att få en ny tid, inte hela världen!
Det känns att lillen trycker på neråt. Så snart är den här. Är så roligt alla känner på magen nu för tiden, inte bara tjejer utan alla killar också, dom som knappt brukar bry sig, men killar är dom som verkligen är nyfick och tycker det är jätte häftigt med gravida tjejer, har jag upptekt :) Och dom aldra flesta får känna sparkarna också och vissa har även fåt känna kroppsdelarna, det är coolt faktist. brukar vara en fot eller rumpan den trycker ut så man känner verkligen. Och alla går och längtar nu, det är inte bara jag som väntar nu. Alla runt om kring också :)
Hoppas på en lyckad dag nu.. (
saknaden är stor!
12/1-2009
Känner nu att jag blev väldans hungrig, så det är nog dax att gå och äta och ge lillen lite mat också, läste att den håller jusst nu på att läga på sig lite extra för att få energi till förlosningen och det känner jag nog allt av kan jag lova. och dom här sammandragningarna som kommer tycker jag inte alls om. har haft det i en veckas tid och en villd unge som rör på sig väldans mycket, och i går när jag var hos tomas så ville han känna på magen och han hoppades på att få känna va nån rörelse eller spark, den har börjat med att trycka ut kropsdelar så man känner och tomas hade set fram i mot att få känna. men i går för första gången på en vecka var den så lugnt och rörde knappt på sig, tror den blev lugn av att höra pappas röst i gen, var ett tag sen. Den är ju van med min röst och vet att det är mammas röst och detsamma gäller tomas den vet nog att han är pappa också och triv med att höra våra röster och blir lugn och sover då.. Det är en jobbig grej tycker jag att den inte får höra sin pappas röst dagligen som den hör min, jag vill att den ska va lika tryg med tomas som med mig när den kommer.. men det är inget jag kan göra nåt åt :( det är nåt han går misste om.. :( det göt ont i mig..
Livet är inte alltid lätt inte.. Men efter regne kommer solsken ;)
Jag hoppas vi har en framtid att dela och att allt ska lösa sig med tiden som går till det bästa..
<3
12/1-2009
Har inte skrivit på ett tag nu.. Helgen har var ganka lugn faktist men samtidigt hänt en massa.. Fredagaen var lugn och var hemma. Lördag var jag med Tomas en stund och kolla på när han städade sit rum sen kom Malin och Hennes Tomas och hämtade mig sen bar det av hem till dom och där var även Adde och Benny. Det vart en trevlig kväll/natt, kom inte hem förens vid. 04.30.. Söndag var en seg dag, Men det sluta med att Jag, mamma, örjan, syster, Malin och Tomas åkte in och åt mat sen gck vi på nya whalander filmen, den var helt klart se värld. Men jag listade ut hur allt skulle sluta i mitten av filmen :P Sen åkte jag hem till Tomas och sov, för vi skulle upp tidigt var det tänkt och åka på föräldrarkurs. Men jag vaknade i dag och måde presic skit, så vi bestämde oss för att strunta i den idag och gå på nästa som är på onsdag. Har sovit nu i nåra timar och det känns lite bätre men jag känner mig inte okej, hur sliten som hälst i kroppen, inte alls som vanligt :( Så idag blir det nog en väldigt lugn dag! Känner att för varge dag som går nu så blir man mer och mer trött, det tar verkligen på krafterna att vara höggravid!
Livet leker!
Jag precis innan bion :)
Lillasyster :)
Örjan och Malin :P
10/1-2009
Ända sen vi bestämde oss för att behålla barnet och bli föräldrar, för det var ett val vi gjorde tillsammans! Så har jag gåt och set fram i mot förlosningen, för det är en dag Jag kommer minnas rästen av mitt liv första dagen man får träffa sit barn och det har vart självklart att det ska vara Tomas som är med och stötar mig och välkommnar vårat barn tillsammans! Men sen nu när det har tagit slut mellan oss så har det inte alls kännts lika självklart, för han han inte lakt ner nån tid alls på att fixa eller attt äns vissa intrese för att få vara med på förlosningen eller för att äns förbereda sig inför den. Vi har tredagars kurs som man får förbereda sig inför förlosningen och tillomed besöka förlosningsavdelningen. men de där har jag får kämpa och slitit för att få med han på. Och nu börja han små bråka om att det var konstigt at jag tvekade på att ha med han på förlosningen. jag har sakt går du inte kursen behöver du ju inte vara med på förlosningen. Och de där tycker han att jag diskutera fel! men under förlosningen ska man ha någon med sig som kan stöta och peppa mig och göra miig stark att inte ge upp när det gör som ondast. Och han är inte alls påläst om hur han ska reagera eller bete sig. Kan inte äns läsa en bok vi fick av barnmorskan. Är det konstigt att jag börjar tvecka om vem som ska vara med på förlosningen? Men jag blev tydligen bara dumförklarad när jag sa hur jag kännde! Han vissar ju inget intrese av att han ska bli pappa och kunna va så påläst som möjligt för att klara av sitvasionerna! På förlosningen ska man jobba som ett team, men enligt han varker han tro att han kan sita på en stol och bara titta på! När jag ligger där och kämpar..
Det gör så fruktansvärt ont i mig, för så här var det inte tänkt att det skulle bli. En massa bråk när det är så nära förlosningen. jusst nu känns det som att du bara skiter i allt och har tänkt göra de tills barnet är här och du ska börja bråka om att du ska ta barnet och ha det. jag har bärt det här barnet i 9 månader och har får klara mer än halva tiden själv och få ta hand om allting. Som idag kom han hit med en spjälsäng och bara dumar den, kan inte erbjuda sig att kanske hjälpa till att säta i hopp den eller nåt nej. jag ska tydligen behöva göra allting själv, och han ska bara ge mig pengar så blir allt bra så jag kan köppa saker. pengar gör inte en lyckligare.. jag tror barnet uppskatar mer att ha två föräldrar som sammarbetar än att ha en pappa som bara kommer och hälsar på i blan och ger mig pengar för att få allt att funka! Liksom när v i väll träffas kan inte äns fråga hur det är med mig och magen, kan inte äns ta på magen, det är ju förfan dit barn som ligger där inne! Det gör ont att se att du inte bryr dig speciellt mycket!
Du har sårat mig mer, än du tycks förstå :'(
10/1-2009
9/1-2009
I LOVE YOU <3
I LOVE YOU <3
9/1-2009
Kan inte sova om nätterna längre heller, så nu för tiden sover jag mer på dagen..
Spear rätt mycket musik nu för tiden för den lilla och jag tror det uppskatas där innefrån. bruar kuna bli rätt lugn när man gör det och slutar ofta sparka och har jag samandragningar brukar dom också gå tillbaka. Musik är livet nu för tiden..
Det finnaste man kan få är väll ändå ett barn :) sat här och tänkte på dom som faktist inte har sån tur att dom kan få ett barn. Fy vad jag lider med såna människor. För det är trots allt en underbar kännsla att jag ska bli mamma man känner en sån stark kärlek till ens barn.. Det är en underbar känsla att tomas och mitt barn ligger och väntar på att få komma ut till oss, det är så coolt igentligen hur ett barn blir till. jag är iaf hur lycklig som hälst jusst nu över att vi ska få barn med killen jag älskar mest av allt, trots att det är skit jobbigt mellan mig och tomas jusst nu att vi inte är tillsammans så ör det en sån lycka att vi ska få barn. Och att det är han och jag som skapat deta lilla barn..
Kärlek <3
8/1-2009
Jusst nu mår jag så pyskist dåligt att jag säter mig själv åt sidan och derför kan jag bara inte njuta va magen och av graviditeten. Men nu när jag siter ner och tänker på hur jag mår i min gravidited så är det väll ganska bra, mycket samandragningar men det är bara för att jag mår skit för så fort jag siter ner och funderar på allt som händer och jag mår dåligt och tänker på allt som är så får jag samandragningar, gör jag grejer och försöker kopla bort allt för en stund känner jag inte av nå samandragningar.. Det känns att man även går och bär på nånting för vissa stunder när man går så går det inte alls att gå lika snabbt som man brukar.. Upptekte i går att jag har börja fåt bristningar på mindre trevliga ställen, skönt att det iaf siter på stälen man inte ser. och jag hoppas inneligen att jag inte kommer få nåra på magen. Nästa veka börjar även förbredande kurser inför förlosningen och tiden efter förlosningen..
Jag hoppas så att den lilla ska komma ut tidigare än beräknat, och jag tror det kan hända så som jag rör på mig hela tiden så kan man ju alltid hoppas..
En höggravid Jessica!
åå så jag undrar hur du ser ut och vad du har för likheter med mig och tomas :D
Älskar dig min lilla skatt!
8/1-2009
Jag har gåt igenom det är 7 gånger nu, och aldrig tar det slut. Det bara fortsäter. Hur glad blir man inte när man får såna sms och man bygger upp nya hopp. Jag bär på hans och mit barn och finns det ett hopp om att göra våran familj hel så är det klart jag vill försöka. Varför gör du så här mot mig, det sliter så hårt i mig och jag faller ner i gen mot boten som jag försöker kämpa mig upp i från.. Det är en smärta som ingen kan förstå det gör så ont i mig. Det handlar ju inte bara om oss längre. Det kommer komma ett barn som vi har gemensamt och derför måste vi ha kontakt. Annars hade jag dragit långt här i från och bara försökt ta hand om mig själv och bygga upp ett nytt liv. Men det går inte, jag siter fast nu. Vet inte vad jag ska ta mig till eller hur jag ska hantera allt...
7/1-2009
6/1-2009
Malin och Tomas söta katt :)
6/1-2009
Gårdags kvällen var faktist så bra en kunde bli tror jag. Dagen igår var väldigt tung och jag tillbringade den men en massa underbara människor runt mig. Men det känns så tomt nån som saknas vid min sida. men jag kunde kopla bort alla problem för en stund, men innerst inne finns du alltid går inte att släpa hel för det är en stor dörändring att inte ha dig så nära jag vill ha dig, det gör ont! men med alla dom underbara människor jag har runt mig så käns det nogelunda lite lättere. Hoppas Det kommer sluta bra med allting och innerst inner hoppas jag att vi ska kuna bli en hel familj... men jag kan inte heller binda upp mig och bara sita och vänta för att du beter dig som ett arsel mot mig jusst nu. kan ju inte stana upp i livet. jag måste ju leva vidare även fast det är tungt.. Snart är ju lillen här också och jag hoppas det ska gå bra med allt och att vi ska få ett bra och lyckligt liv. För det är vi båda världa efter allt som vart. har inte alls var nån bra graviditet. jag har fåt ståt på egna ben hela vägen och stötat mig själv igenom allt. har jag klarat de ska jag väl klara at stöta mig själv som blivande mamma också. Det är nu i mellan åt jag kan njuta lite gran av att ha dig där inne spratlandes i magen och jusst nu har jag många underbara vänner som stötar mig till 100% i min graviditet, alla som kommer inärheten av mig ska gosa med magen, lite mysigt att se att så många bryr sig och tycker det ska bli roligt att det kommer en bebis och många många som säger sig ställa upp när den lilla är här också, så det ska bli spänande och se sen när man behöver barnvakt också hur måna som menat de dom sakt! men jag tvivlar inte på det för det är underbara människor jag lar känna under den senaste tiden faktist!
jag ska vara stark och bita i hopp och kämpa hårt för att nå toppen i gen och få allt att fungera bra, det r okej att fal och va svag i mellan åt. men innerst inne vet jag att jag har en enorm styrka av att gå igenom jobbiga saker. Kommer sluta med att jag blir en sån där morsa som lever för mit barn verklign och lever livet med mit barn..
Snart är mitt oskuldiga lilla barn här och jag ska göra allt för att vi två ska ha det bra <3
Det kommer nog vara riktigt tung men jag vet att jag kommer få igen det. Du kommer ge mig så
mycket kärlek och styrka..
jag längtar tills du är här, och hoppas du titta ut tidigare än beräknat..
usch idag känns det inte roligt, allt känns bara svart och tungt!
är det så här livet ska se ut, högravid, presis blivit lämnad av den man älskar mest av allt ?
och stå själv med ett barn i magen?
5/1-2009
Och Nu siter jag hemma i gen och alla tankar kommer över mig i gen och det tunger ner
mig och känns förjävligt att det är som det är nu :'( jag saknar oss tillsammans..
V.45 går jag in i idag, betyder att det ändas är 5 veckor kvar tills du är här mitt älskade barn,
och de är det ända som får mig att sträva framot jusst nu.. Hoppas att vi kommer må bra
efter förlosningen också <3 Jusst nu längtar jag väldigt mycket tills du är här och jag sliper den här
stora magen, den är bara i vägen för tillfälllet och störe kommer den bli, märker nog inte riktigt själv
hur stor jag är för jag går in i grejer med magen. Har börjat få en trolig rygvärk som inte alls är skönt.
Och en massa samandragningar och de beror på att jag mår som jag gör. och bara tankan på att det
är de som bidrar myceket till att jag har samandragningar så blir jag så jävla förbanad på tomas för det är
för han beter sig och gjorde det här valet, så får jag lida och ta all smärta oh gå och ha ont både pysikist och fysiskt..
Så nu ser jag fram tills att lillen är här och att jag inte har problem med kroppen och går och har ont, så kommer de bara göra ont kännslomäsigt...
<3
Ska försöka hitta på nåt så man inte siter hemma och tänker allt för mycket hela tiden.
Hoppas att det händer nåt roligt senare.
5/1-2009
Tror chansen är liten, för du verkar köra dit rece. Jusst nu känns det som att jag är totalt bortblåst och betyder lika med 0 för dig och att jag aldrig betyt nånting för dig, det huger till hårt i mig. För jag vet att jag var blan det bästa som hänt dig för annars skulle vi väll inte gjort valet att skafa barn? Eller har du blåst mig rakt av ? Var du inte så lycklig som du sa att du var över att bli pappa och binda dig och leva med mig som du sa? jag har så mycket tankar och funderingar över allt..
Du påstår att du inte har nåt minne av hur vi har haft det i vårat förhålande innan olyckan och att du inte mins när du för det berätat eller ser kort. Är det verkligen så det är ? Du har ju pratat som att du vet hur vi haft det och pratat om vissa saker vi gjort. Visst kan jag förstå att det är lucker för det merks, me du har ju ändå pratat om vissa saker sen innan olyckan, vad kommer alla dom tankarna och orden i från då? Jusst nu funkar jag inte särsilt bra allt bara snurar i mig och jag känner mig så jävla blåst att nu sita själv här med ett barn i magen och du verkar inte bry dig mycket om vår familj vi planera att bli. Du verkar ju skita i allt och bara leva på dit eget liv jag förstår dig på ett viss. men eftersom att sitvasionen är som den är så tycker jag det är fegt att bara ge upp och tänka på dig själv. Klart jag förstår att du behöver tid att ta i gen dig och en lång tid. hade det bara vart du och jag hade det inte var lika hårt klart de hade gjort ont att du gjort slut. men skulle kuna ha störe medkänsla. men nu förstår jag ingenting eftersom att vi tagit så pas stora val i livet att bli en familj alltså måste man tänka på vad man tar för val här i livet och ta konsekvenserna av det.. och jag står nu själv och är tvungen att stöta mig själv visa dagr som är jobbiga, det är inte det lättaste att vara gravid. Det är inte meningen att man ska klara sig själv under en graviditet hellre man sa ha sin man som stöd, men jag har ingen att luta mig tilbaka på och bli stötad framot och tänka positift. jag får helt änkelt bryta i hopp och sen slita mig upp i gen, det är tungt riktigt tungt jusst nu!
jag hoppas ineligen att jag kommer få ett snält litet barn och att vi ska kuna klara oss bra. och jag försöker byga upp mig själv för att vara en stark människa tills du är här, har 5 veckor på mig att försöka bli stark för våran skull för att vi ska få det bra i hopp. jag ska göra allt jag kan för dig mitt barn jag kommer inte släppa dig ur min famin en sekund när du är här..
Hur kan du bara säta mig åt sidan och häldre umgås med ett av dit ex familj mer ? betyder jag så lite och är inte värd att bli respekterad bätre?
5/1-2009
4/1-2009
3/1-2009
här trivs jag riktigt bra!
Men dagen sluta inte alls som jag tänkt mig, sluta med tårar igen :'(
