Jag har kämpat i över ett år nu med att få allting att funka. Men man orkar inte hur mycket som hälst och hur länge som hälst. Det är jag som har ansvar över två personer, för ingen av dom klarar sig hellt skälva. Jag har stöd av min familj och utan dom hade jag aldrig orkat så här långt som jag har kommit nu. Mina krafter håller på att ta slut käns det som. Jusst nu känner jag mig bara ensamen dom flesta vänner han valt att ta avstånd. Och jag antar för att de är för att vi har fåt barn och folk vet inte hur dom ska vara mot mig eller tomas. kompisar i våran ålder verkar inte bara kuna umgås med oss för vi har barn och han har en hjärskada och det kan bli lite knasigt i bland för han. Jag älskar tomas lika mycket som jag älska han innan olyckan. Jag älskar han faktist mer nu fast han har en hjärnskada och gör lite knasiga saker i bland. Vissa dagar är skit jobbig att leva i hopp med han. Men dom bra sakerna övervinner hella tiden och lyckan över att han lever här hoss oss är så stor och jag är så tacksam för att  han fick en ny chans. Jag tycker det är jätte jobbigt och tråkigt att så många tagit ett steg i från för att han inte är hellt som för. Det är väl ändå när nåt sånt här händer som man verkligen behöver sina vänner och familj. Moa och Tomas är två hellt underbara människor som jag älskar så fruktansvärt mycket. Och jag vill inte ända på nånting. För allt är som det är nu och det är bara acceptera läget och göra det bästa av det.  Jag har haft jätte svårt att acceptera att vi inte är en vanlig famlilj. Jag har fåt acceptera att Tomas inte kan ta så stort ansvar över Moa och det har gjort ont i mig och jag har var så ledsen och bara tryckt undan dom kännslerna och vellt se oss som en vanlig familj där man tar lika mycket ansvar över Moa. Men nu först har jag börjar acceptera att vi inte är som en vanlig familj att det är jag som har det stora ansvaret över Moa för Tomas klarar inte det. Det gör fortfarande lite ont i mig. Men så är det Han har en hjärnskada och det är ingen ting man ska gå och vara tyst över. Man måste kuna prata om det för att acceptera det och göra det bästa av det. Och det underlättar för han att han inte behöver tvinga sig att försöka vara som alla andra det tar bara ännu mer på hans krafter, han är som han är nu. och han är inte mindre värd för de. han är en underbar kille :) Moas och min favorit kille som vi älskar mesta av allt <3

Vi var ut och gungade lite och tog lite kort i går,
och skälv klart så skulle Tippen me på det också :)

Du har en egen plats i mitt hjärta
en plats fylld av glädje och smärta
Den delen kan du aldrig ta ifrån min
inte ens om någon annan skulle få dig
Nej dig kommer jag aldrig att glömma
i mitt hjärta ska jag dig gömma
I ett hörn kommer du alltid att finnas
för du är en människa jag vill minnas
Tro de eller ej
jag kommer alltid älska dig hjärtat mitt <3

Undra vad man ska göra av rästen av dagen som är kvar. Så fruktansvärt tråkig väder. Blir ju bara ännu mer deprimerad än vad man är. Och Tomas slutar sent i dag så ja, inte en anning vad man ska göra. Syrran kommer över på lunch, hon skulle åka från stan nu så jag lär väl gå och fixa i hopp en lunch. Korv och stekt potatis och ägg tror jag det blir :)

Var till stan i går och träffa min kära vän Regine. Det var länge sen sensist så det var kul att träffa henne. Sönt att komma i väg och göra nåt anat än att vara hemma bara. Hon bjöd mig på lunch villket jag tackar så jätte mycket för.
Och jag älskar att vara med henne, det känns som att jag fick vara jessica 18 år för en stund när jag är med henne. Villket var jävligt skönt i bland. För det är nåt jag måste lära mig att vara jessica 18 år i bland. För det är skönt och man får en masa ny kraft till att vara jessica 18år och mamma. Misförstå mig inte för jag älskar att vara mamma, det är det bästa som har hänt mig. Men i bland behöver man lite andrum.



Minen för livet..

Ingen bra dag i dag heller, vakna men en fruktansvärd huvudvär och har den fortfarande kvar. Och jag har problem med min lilla bebis, han vill inte sluta att kisa i sängarna. Jag vet inte hur jag ska lösa det här men en sak vet jag, det går inte att ha en katt som har det här betendet. Och jag är fuktansvärt ledsen över det här. Han är världens finaste och gosigaste katt och Moas bästa vän. Så vi får se hur vi löser det här.

Jag har en liten panik över vad jag ska göra när jag vart mammaledig. Jag vet inte om man vill plugga eller jobba eller göra båda delarna. Det börja dra i hopp sig till att jag ska bestäma mig. Tror jag har mina mammadagar till april. Och jag har inte heller en anning när jag ska säta Moa på dagis. Men jag tror det kommer bli efter sommaren. Vill att hon ska vara hemma så länge hon kan. Vill att hon ska kuna göra sig förståd innan hon börjar på dagis.

Vi fick svar från försäkringskassan i går och vi fick ett ja till att få bosdadsbidrag. Så det känns skänt med lite extra pengar.

Jag längtar så till att vi har en bra ekonomi och kan flytta till nåt störe. Skulle vara så kul att ha ett störe hus så alla får ett varsit rum. och verkligen hitta ett ställa som alla trivs på och vill bosäta sig där.

Funderar om jag sta ta och måla om och kanske göra en fondväg i sovrumet. Jusst nu är det ju bara målat med nån grå färg. Tycker den känns så kal slulle villja ha ett mysigt och lugnt sovrum.

Moa älskar att bada och plaska runt med sina leksaker.




 
Jag har vart väldigt försiktig med godsaker till moa, men alla runtomkring har börja bjudit henne på saker.
Och nu är vi där och låtter henne smaka på det mesta. Hon tycker ju om det lika mycket som vi tycker om sötsaker
Men hon får absolut inga störe mengder av det. Men choklad tycker hon är väldigt gott.

I dag var det verkligen segt att ta sig upp låg kvar en bra tag i sängen. Fick lite sovmorgon för tomas åkte senare än han brukar göra. Så han tog upp Moa. Sen gjorde vi oss i ordning och gick till öppnaförsloan. Moa har börja orkat vart där hella tiden nu, annars så har vi gåt tidgare. Efter de så gick jag hem till syster och åt lunch. Sen begav vi oss hemmot och jag fastna framför teven och kolla på förlossningskliniken på 4an. Det är då bra.. Och jusst nu siter jag och funderar på vad jag ska ta och hitta på av resten av dagen. Nåt måste man göra. för annars är det stor sik att jag kmmer gå och läga mig på soffan och lata. Det gjorde jag så det räkte i går. Frågan är bara vad man ska göra..

Moa har börjat att dansa till musik, vet inte riktigt hur man läger upp vidion här än. Men på fecebook fins en film på lilla charmtrollet :)

Hon har även börjat gjort nån rolig gremars.









Ha en bra dag i det tråkiga vädret ;)

Moa har fåt en ny sovstil. Våran lilla sötnos <3

Jag har gåt i genom så mycket i min 18 år. Och de snaste året har vart ett kämpigt år för mig. Jag har gått i genom nåntig jag aldrig trode jag skulle behöva gå i geom. Att min kära pojkvän skulle vara med i en svår bilolycka mitt uppe i att att jag var gravid och vänta vart första barn också. Den kvällen låg jag hemma och bad till gud att han skulle överleva. Och jag tror det var nån som hörde mina tankar och inte bara mina, jag vet att det var många fler som hade dom tankarna. Men mitt liv har förendrats total sen den dagaen. Det var många tynga månader efter, ingenting var som det hade vart. Och olyckligt viss så tog det slut mellan mig ch Tomas när jag var hög gravid. Och jag har aldrig måt så dåligt i mitt liv. Det tog hårt på mig. Och jag är inte hel än efter de som var då. Men jag har kommit en bra bit på vägen och jag har äntligen kommit till en bra pyskolog. Nån som verkligen hjälper mig att komma framot i livet känns det som. Jag försår absolut inte varför visa människor underskatar pyskologer. Dom kan verkligen hjälpa människor i svåra sitvasioner. Jag kämpar på för jag ska nå målet att må hellt bra i gen. Jag är iaf otroligt glad över de jag har idag. En underbar dotter tillsamans med min favorit kille. Och jag älskar dom två nåt så enormt mycket. Och jag kommer aldrig att ge upp. Jag kommer alltid att finas vid eran sida. Har jag orkat så har mycket. så hoppas jag att jag ska orka nå mål också.

Syster och mamma jag så så otroligt glad att jag har er.
Ni har följt min resa och hella tiden funits där när jag har falit i hopp och hjälpt mig.
 JAG ÄLSKAR ER <3

I januari så ska jag åka till stockholm med mamma och två till och vi ska bli fotograferade. Det ser jag väldigt mycket fram i mot. Eftersom att jag oftas blir så jädrans bra på kort ;)

Älskade barn
Så kom du då till oss du älskade barn,
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.

Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft
så underbart skapat allting.

Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
så är vi din tryggade borg.

Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara.



Mamma & Pappa älskar dig Moa <3

Det är sjuk riktigt jävla sjukt vad tiden går fort...

Världens väkraste Moa <3







JAG ÄLSKAR DIG TJEJEN MIN <3

Livet har så mycket att bjuda på, det är skrämande i bland. Livet är bra jävla konstigt. Och aldeles för kort...
Jag har lite panik i mellan åt hur man ska kuna utnytja livet på bästa möjliga sät.

Jag blir lite småt iriterad när människor siter och beglagar sig över att ha blivit illa behandlad,
När dom själv har sårat en människa eller flera människor riktigt djupt.

Vissa människor förstår jag mig verkligen inte på!

Jag älskar dig min lilla prinsessa. Kärleken till dig är obeskrivlig.
Min dotter och min sambo är det absolut bästa som har hänt mig <3

I går färga Malin om håret på mig. Tomas färga mit hår till dopet men det blev inte riktigt hellt bra. Så nu är det om färgat och ja det är bätre men inte hellt okej. Ska spara i hopp lite pengar så jag kan gå och färga och kilippa mig hos en frisör snart. Vill göra nåt roligt med håret, känner lite för att kanske klippa av mig håret i gen. Men vi får se hur det kommer att bli.

Moa och Rikard lekte medans malin färga håret på mig :)



Moa har fåt en "äklig" aik mösa

Känns som att helgen kommer bli hur bra som hälst, Bara en kännsla jag har. Idag ska vi hem till pappa och dom och äta. I morgon blir vi hemma för på morgonen ska vi åka med Tippen till en vätrenär och förhoppningsviss kastrera han. För jag vill inte ha en katt som pisar i sängen och när man desutom ligger i sängen. Dom skulle iaf kolla på han och se om han var mogen för det. Så jag hoppas det blir gjort i morgon. Och på sändag ska jag och Niccole på barnmesan på fyrishov. Tror det kan bli en mycket bra helg.



Ha en bra helg mina vänner :)

 

Tomas och jag proa dom nya chipen i går,
Och chipsen tycker vi var goda men dipen var inte alls god.

I går var jag och Moa på fyrishov och badade med Niccole och Kian.
Villket var jätte mysigt. Hellt klart nåt som jag vill göra om.
Tack för en trevlig dag!



Världens sötaste ungar!

Idag är absolut ingen bra dag.
Jag är fruktsnsvärt leds på det mästa!

I går var jag ute och gick ooh när jag kom hem och skulle böja mig ner för att ta saker som låg under vagnen, då knaka det till i hella knät och det gjorde ont. Men det gick över lika fort, sen var jag lite små öm i knät hela dagen. Men vi tog bussen in till stan för att möta upp syrran och sen gick vi till marknaden och fynda lite och två julklappar till Tomas också :) Och när jag kom hem och skulle böja mig och ta ut saker under vagnen i gen så händer samma sak fast benet viker sig och det gjorde så ont att jag börja grina. Och sen de hände så är jag hellt öm i knät och på baksidan av knät. Så frågan är vad är fel. Kan det kanske ha hoppat ur led? hoppas på att de kan gå över så jag inte behöver söka upp en läkare. Eller så tror jag att det kan bero på att jag inte har så mycket muskler att jag är för svag och när jag rör mycket på mig plus att jag har en barnvagn att dra också. Att knät kanske blir för överansträngt. Jag skulle verkligen behöva börja tränna, jag är ingen människa som tycker det är så kul att tränna de ända som har funkat för mig är att simma, men jusst nu tillåter inte våran ekonomi till att läga pengar på ett simkort. Så det får vänta ett tag till.

Världens bästa Moa <3




 

 

Min naglar kan jag verkligen inte leva utan. Jag har haft långa naglar sen jag var 13 år. Och det är mina egna naglar, dom är hur starka som hälst och går sälan av. Tar jag verkligen hand om dom så går dom inte av. Jag läger inte alls ner så mycket tid på dom länge. Men det ska bli ändring på det. Det är supper fint med lite längre naglar om man tar hand om dom också. Eftersom att jag inte har haft så mycket tid till att ta hand om dom, så filla jag ner dom lite och börja om på nytt.

I helgen har vi vart hos Tomas pappa och vi är fortfarande. Han och Johan har hållt på och mekat med Älsklings turbo och det gör dom fortfarande. Så jag undrar när vi ska få komma hem. Men det har vart skönt att vart hemmifrån men nun börjar jag faktist att länkta hem. Jag länktar även till att vi ska kunna flytta till ett hus. Vi letar för fullt men har ännu inte hitat nåt som pasar oss.

  

I går var jag till vårdcentralen och lämna blodprov som dom skickar till enköping tror jah annaars är det väl uppsala. Dom skulle nu kolla upp mitt dåliga levervärde jag gick när jag hade galsten. Förhopningsvis så ska allt vara bra. Men jag tror att det inte är hellt okej än, För visa dagar får jag jätte ont, och det är samma smärta som jag hade då när jag blev inlag för det. Det har som aldrig går över. Hoppas att det kanske är så, för annars måste dom kolla upp vad det är för fel. För så här ont ska man inte behöva ha. Efter att jag hade gjort de så åkte jag och Moa till stan med min kusin. Sen gick vi runt lite sen kom tomas syster och vi gixk runt och kolla lite. Sen gick vi och möte upp malin också för hon hade lunch. Och sen begav jag och Moa oss till bussen för att åka hem samtidigt som Tomas, Mycket änklare att hjälpas åt med vagnen på bussen. Sen gjorde vi inte så mycket mera, Tog det mest lugnt och kolla på tv. Har blivit skit trött på sistonde och har somnat till på soffan två dagar i rad nu.





Svårstuken som jag är så fick dom inget blod i armveket så dom tog från handen,
 Och gud så öm jag blev på handan där dom sen stak.

I går morse kom jag in i köket och det såg ut som skit, Moa hade röjt loss rigält. I mina ögon är hon min lilla bebis och att en så liten tjej kan göra så mycket är imonerande. Jag blir lika överaskad varge gån hon lyckas göra nånting. Hon har börjat blivit en riktig liten busunge. Hon lyckades slita ut alla tidningar och okt över Tippens mat och vatten så allt vatten hade runit ut bland tidningarna..

Även fast det var att smöra för att han gjort nåt han inte skulle göra (som att läga ännu mera pengar på sina bilar) så blev jag hur glad som hälst av att bli överaskade med roser och ett kort men en masa fina ord i.
Jag älskar dig Tomas och är så glad över att du vill dela dit liv med mig <3