23/5-2011
Är riktigt nere idag och allt känns så där pistungt som det var för nån månad sen, hoppas så det bara är nåra dagar och att det sen går över. Känner mig så jävla dum, går och bär på nånting som är fruktansvärt och jag har så dåligt samvete för det men jag har igentligen inget med det att göra han får väll göra vad han vill med sit liv, men det känns skit att jag går och bär på nånting som borde komma fram till en annan person. Men jag ska fan inte läga mig i det här. Jag har vart så jävla snäll antal gångenr men inte fåt nåt för det. Så den här gången ska jag fan inte säga nåt hon fåt skyla sig själv att hon get sin in i allt för hon vet ju själv hur han är. Men som sakt jag hatar att gå och veta saningen och att människan som borde veta om den inte vet nåt.
Hatar även att han kan manupelera mig så där fruktansvärt mycket och få mig att gå med på det mesta till en början sen rier det över och jag blir tokig att han trampar på mig och tror sig kunna göra det om och om i gen och komma och gå precis som han själv vill, tänker inte på nånting annat än sig sjäv. Så jävla tragiskt.
Idag ran det över och jag öppna upp mitt hjärta till han, men i morgon är det mesta glömt av det jag sa så trakiskt. Sat precis och fundera på att varför har alting som hänt hänt för? Varför har jag vart tvungen att vara med om allt det som hänt? Jag brukar oftat se en menning med allt. Ska bli intresat att se vad det är för menning med allt som händer nu. Jag är skit dålig på att ha tåla mod när det handlar om mig själv och när jag själv mår dåligt, jag som säter upp en väg att ingentingk ommer att lösa sig men inerst där inne nånstan så vet jag ju att det mesta brukar lösa sig med tiden, men tills att jag är där kommer jag vara biter och bara se mörkt på det mesta... :(
Mötte på fredag igen med råd och stöd, hoppas så att det blir ett bra mötte också, känns som att det skulle kuna bli ett bra mötte men man vet ju aldrig när det gäller han, han kan ju komma och säta kniven i ryggen när man minst annar det. Han måste tycka det känns bra att förstöra livet för mig. Han sa idag nu ska jag låta dig vara för att han fåt en ring på fingret. NU? Det var liksom i oktober föra året som han flyttade, och skaffa ny tjej. Men nu ska han släpa taget om mig. Det var ju snällt och alla dom här månaderna har han anklagat mig för att inte ha släpt han. Skrtretandet han lämnade mig men ändå var det jag som kom ur det fortare, han har tjej och jag är singel. Sjukt hur fan han är och han har sig själv att skylla för det. Hade han aldrig sat sig i den där jävla bilen hade han aldrig fåt en hjärnskada.
Jag som alltid tagit mitt ansvar som mamma och gör allt för att Moa ska ha det bra och säter mig själv sist hella tiden ska även få en masa skit för att vara världens sämsta mamma enligt hans familj och han är så jävla feg att han inte vågar säga vad han själv tycker och tänker. Han berömde mig idag för att vara en sån bra mamma. Det är ju det jag vet att han tycker och det är derför jag inte ger mig, jag har bara stänkt av när han och hans familj talat om för mig villket usel mäniska jag är för jag har hella tiden vetat att han ljuger för dom. Jag vet ju att jag gör det ända rätta. Dom verkar glöma bort allt han gjort mot oss och villken usel pappa han är. Dom äger att jag hjävlas med alla på hans sida. Undrar jag villka som igentligen jävlas jo det är ju dom som ska försöka ta henne i från hennes tryghet och hennes liv. Varför bråka om ett barn när hon har det bra här. och jag är den ända av oss två som är stail och alltid har vart. Varför inte hjälpas åt, varför bråka? Vem vet vad som händer i morgon. Det är en sån onödig sakt att bråka om. Det är så självklart vad som är bäst för Moa som allt är nu. vem vet hur det ser ut om nåt år.. Jag är så leds på människor som vet om saningen men blundar för den.
Var skönt att öppna upp mig hjärta och prata med han om hur jag kännt och har kännt. Han hålde med om hur usel männiksa han vart. Och han har sviket mig med att ta ansvaret om vårt barn sa han själv. Skönt att han bekräfta att jag tänker rätt att det inte bara är jag som går och mållar upp nåt för mig själv. Jag har fan alltid tagit han om moa och jag är biter på mig själv över att inte kunat fixa skolan tillexempel och att han istället fåt chansen att göra det. Jag har gjort allt för att hjälpa han att fixa saker som hör till livet, som körkosr, skolan fåt umgåts med kompisar oh left ett ungdoms liv då och då. Vad fan har han hjälpt mig med. Inte ett skit för att kuna få fixa nåt. Och sen på råga på allt bara stiker han och försviner ett tag. och sen dyker upp som nån gubbe i lådan och tror han ska få allt. Nej jag är så bitter idag och behövde skriva av mig allt. Hoppas på en bättre dag i morgon.
Jag vet vad jag måste göra och jag ska göra allt jag kan för att nå mitt mål. Det är tungt oh det kommer det vara för vägen är lång för att jag ska nå dit jag vill. Men det går om man kämpar.
Kommentarer
Trackback
